Teckenspråk ett minioritetsspråk

Jag har förkovrat mig i avsnittet med funktionshindret hörselnedsättning och dövhet. Vad som var nytt för mig var givetvis filmen från Teckenspråkswebbendär en kvinna förklarar att teckenspråk inte kan översättas till ett ord som i svenska läroböcker. Visst finns det en turordning och en grammatik men teckenspråk handlar om hela kroppspråket och det händerna tecknar. Jari nämner i en film att alla tjänar på att ha ett hörselanpassat klassrum med ljudslingor, mickar och ljuddämpade stolar med tennisbollar. I pdf Pedagogtips på Hörselboken.seFinns en lång lista på saker man kan förbättra och det man bör tänka på som läre. Sammantaget så tjänar alla elever på ett ljudanpassat klassrum där alla får tala i micken ingen pratar i mun. Detta tror jag även är bra för elever med andra funktionshinder som Asberger och ADHD. Elverna slipper buller i bänkar som slås ned, stolar som skjuts in och ut, buller utifrån. Det fanns många bra sidor den som tilltalade mig bäst var teckenspråkswebben den var så snyggt uppplagd med olika personer som berättar och lär ut i filmer allting snyggt upplagt som en tunnelbanelinje en sorts mindmap. Den kommer jag titta lite närmare på. När det kommer till tekniska hjälpmedel så läste jag på dövas riksförbundatt barn som föds döva får ett cochleaimplantat och blir då mer eller mindre hörselskadade. Jari talade varmt för Skype. När barnen får tillgång till daror med videokonferrenser så kan de tala med sina klasskamrater hemmifrån visa upp leksaker sitt hem på ett bättre sätt än med mobiler och sms.

Tänk dig att inte kunna se världens underverk, se dina barn, skratta åt någons minspel eller lägga märke till värmen i någon väns blick.

Så här startar min visuella morgon. Vilken högsommardag inte ett moln på den klarblå himlen. Gräs och buskar lyser från silver till smaragdgrönt och fläderns honungsgula blommor sträcker sig mot solen, ladusvalorna skriar och flyger över ängen, en liten hummla surrar förbi i sin lite klumpiga dans efter nektar. Ja så ser det ut när jag blickar ut över vår baksida och den öppna terrängen runt omkring.

Tänk om jag hade en synnedsättning så jag kanske uppfattade ett litet ljus i en minimal tunnel. Det får man känna på när man tittar på den norska filmen i kapitlet syn. Det blir ett helt företag att ta sig till en jobbintervju.

Hur kan man på bästa sätt ge stöd till personer med synnedsättningar. I skolan kan eleverna få en resurslärare, Daisy en cd-spelare med talskivor, datorn kan vara till stor hjälp och givetvis att jag som lärare tänker rätt i alla lägen oavsett vad som står på schemat så ska det vara planerat för den eleven med synnedsättning på allra bästa sätt. Jag skulle jobba mycket och informera barnen om olika handikapp och låta barnen leka med visuella beskrivningar om sig själ och sin kompis så att den med syn nedsättning får en "visuell" bild av sina vänner.

När det kommer till info och text så bör typsnitt vara minst 12-14 punkter inget kursivt snirkligt utan enkel möjligtvis fet stil. Det får inte vara bilder med text i och använder man en tonad platta bakom text så får man bara använda 10% färg. Likaså är det viktigt att hålla sig till svart text på vit bakgrund, blå text på vit bakgrund grön text med vit bakgrund och gul text på svart bakgrund. Jag bör också se till att barnet sitter nära mig och tavlan. Allt detta går det att läsa om i pdf:en Fler kan läsa som finns på www.srf.nu det finns även mycket att finna när det kommer till internet på funkaportalen.se bland annat Talande webb som kan läsa upp texten på sidan eller på pdf:en och olika funktioner för att förstora förminska text på nätet.

Det största jobbet jag har som lärare är att alltid behandla alla elever lika. Alla ska få samma förutsättningar till sitt lärande. Om det så krävs av mig att jag sitter en dag extra och gör ordning allt material så får det vara så. Ingen ska behöva sitta i skolan och känna att det är meningslöst att de inte hinner med i texter i böcker eller på tavlan. Jag hoppas vi är fler som resonerar så.

DYSLEXI, Dys = svårigheter och lexia = ord

Jag har läst avsnittet om Dyslexi och Dyskalkyli. Jag har en nära släktning som har dyslexi. När jag var liten fick jag höra att hennes hjärnhalvor satt på fel sidor. Vad tänkte de vuxna med kan jag undra!!! Under 1970 och 80 talet visste man inte så mycket om detta funktionshinder vilket medförde att min släkting blev oerhört mobbad och fick inte de rätta hjälpmedlen som finns i dag utan blev förpassad till särklassen där de som var efterblivna eller dumma gick.

Idag vet man bättre och skönt nog kan jag här läsa att ungdomar idag inte har problem med sitt läshinder utan har strategiska metoder och tekniska hjälpmedel. Alla vet att man inte är dum i huvudet för att man har läs och skrivsvårigheter, det kan styrkas med att kända personer som Whoppi Goldberg, Orlando Blom, Tom Cruise, John Lennon, Alrbet Einstein, Tom Edison m fl. är dyslektiker.

Jag känner mig själv träffade när jag läser om Dyskalkyli jag har alltid haft svårt för matematikens lästal helt plötsligt förstår jag varför. Jag har läst Matte 15 hp i våras. Med det nya tänket där ekvationer utfördes praktiskt med burkar och ärtor kunde jag äntligen lösa lästalen. Är det fler som känner igen sig och har en liten släng av detta. Hur har ni löst det och med vilka hjälpmedel.

Vilka stöd kan personer med Dyslexi och Dyskalkyli få? Ulrika Nilsson som är specialpedagog ger exempel på stöd som personer med läs- och skrivsvårigheter kan ha nytta av- En hjälp är när läraren delar ut underlaget till lektionens power point presentation så eleven inte behöver anteckna det som visas på tavlan och samtidigt det som sägs. Detta gör så klart att alla i klassen blir mer effektiva. Självklart är det viktigt att få komma till Ulrika i tid och få det rätta stödet som eleven behöver. Ulrika talar varmt för empowerment att ge tillbaka kraften till individen.

Hur kan jag förändra mitt arbetssätt?
Jag skulle använda mig så mycket jag kan av smartboarden och sedan maila eleverna den bild som blir på tavlan. Allting som sker i klassrummet skulle dokumenteras med kamera, ljudupptagning eller film. Filmerna skulle sedan läggas upp på klassens hemsida. Ni kan se bilden på min frontpage från mitt Sagarbete tidigare i våras. Bra för de elever med hinder och de som varit borta från den lektionen. Sen som KME-lärare gillar jag inte katederundervisning och korvstoppning så barnen skulle få många olika metoder till kunskap film, teater, radio, lekar och spel och utomhusdidaktik. Jag skulle ha en mer utförlig planering som jag kan delge klassen.

Här är några exempel på digital teknik och olika IKT-verktyg som kan användas för att stödja lärande för personer med läs- och skrivsvårigheter.
På internet finns det gott om siter till exempel där man berättar om Daisy en sorts talbok som det går att hoppa i och lägga bokmärken, ljudböcker till MP3 och Ipod, E-böcker, Läsmaskin Clear Reader som läser upp inscannad text, talstöd till kalkylator det finns flera applikationer till Ipad Iphone. Tips till alla titta på filmen Aurora och hur hon får hjälpmedel med mobilen som hjälpmedel

Slutligen prövade jag Mindmap programmet Edraw. Jag blev klart förtjust detta program kommer jag ha användning av när jag ska plugga eller redovisa något. De många verktygen som tycks vara hämtade från power point och tyngre grafikprogram som illustrator och indesign föll mig verkligen i smaken. Ett program som alla bör utforska oavsett bra kortminne och läsförståelser.

Gör inte funktionsnedsättning till ett hinder

Detta talar Jari Linikko Fil. Dr. Specialpedagog vid Stockholms Universitet om. Hur viktigt det är som lärare att se eleven och vart eleven befinner sig idag. Jari gav mig ett nytt sätt att se på det hela att hindret är mellan personen och miljön medan själva funktionsnedsättningen är själva handikappet.

Det var rysligt att höra Jonas Helgesson berätta att han inte får gå in i huvudingången i riksdagen. De "vitklädda" filmerna från Handisam visade på ett mycket sterilt sätt hur man vänder på problemet, det är de med handikapp som har de rätta förutsättningarna.

Självklart blir jag tagen av detta. Jag tror jag förstår våra goda vänner ännu bättre. Deras elvaåring har grav hörselnedsättning på ett öra och hör lite bättre på det andra. De har berättat hur de får kämpa i skolan för att deras barn ska få sitta på rätt plats så att elvaåringen kan höra fröken. Det fungerar ett tag sedan när det flyttas runt nästa gång är det glömt. Barnet blir så klart okoncentrerad av att inte höra riktigt och blir stökig. Det blir en ond cirkel som trots att dom påpekar för läraren detta att det är viktigt vad han sitter så att det FRISKA ÖRAT HÖR så verkar inte skolan förstå.

Nu är jag lärarstudent men när jag kommer ut i verksamheten så ser jag som en av mina uppgifter att hålla mig uppdaterad så att jag snabbt kan se om någon behöver extra hjälp. I och med IUPn så är det mitt ansvar att bedöma vart barnet befinner sig på kartan och vart det är på väg. Självklart ska jag vara utrustad för eventuella funktionshinder som kanske negligeras av andra. Jag tror det är viktigt att man till exempel i projektarbete när man jobbar med värdegrunden låter barnen se några av dessa filmer för att de ska få ökad förståelse att vi alla är så olika och har olika förutsättningar.

Hur gör ni praktiserande lärare? Tar ni upp elevers ev. hinder i lärarteamet för att få stöd och råd?

Vaniljpannkakor och EN till EN

Nu snackas det inte Vilse i Pannkakan(omtalat barnprogram på 70-talet)utan istället min effektivitet när jag står och gör pannkakor till mina pojkar och samtidigt lyssnar till Håkan Fleishers föreläsning om En till En projektet. Spontan känner jag att enbart lyssna till Håkans summering av forskning i ämnet är lite "tradigt" (skånska för långtråkigt, ps är fr Sthlm). Jag hade gärna sett några filmklipp där användarna berättar hur det verkligen fungerar. Vet att jag såg en film om PLE där en 14-åring tjej berättade hur det fungerade. Här är det två timmars snack utan filmer och bilder.

En till en projektet verkar som det är lite glorifierat och Håkan är skeptiskt till den amerikanska forskningen som han med orden kallar TEKNIKROMANTIK och MARKNADSKRAFTERNA styr även i Sverige. Så min fråga till Håkan eller er blir. Hur långt är EN till EN projektet kommet i Sverige? Efterlyser någon lärare som vet. Håkan uppger att han om ett halvår kan visa på om det skett några positiva resultat vad gäller nationella proven och betygen. Klart bäst tycker jag är att ungdomarna lättare finner sin struktur och under frihet själva kan få välje hur de vill jobba efter att uppfylla vissa kriterier.

Jag pluggar på Lärarutbildningen KME och går min fjärde termin. KME står för kultur, medier och estetik. Vi har jobbat mycket med att läsa in sig i ett ämne och gå ut och forska i olika projekt ute på skolorna för att sedan redovisa resultatet ibland visuellt, kinistetiskt eller audiativt. Vi jobbar konstant med bild,ljud, och film programm. Tyvärr har Björklunds nya lärarlegitimation plockat bort oss. Nu skall det bara bli en form på alla lärare. Synd tycker jag. Vad tycker ni? Vi KME-are kunde lätt bli en resurs vad gäller IKTn i skolan. I det sista pratar Håkan om hur han skulle göra när EN till EN införs.
1, Tekniken ska fungera
2, Före projektstart ska alla elever lära sig källhantering, källkritik.
Gärna i sällskap med föräldrar kanske forska lite om föräldrarnas yrken.
3, Få input från skolbiblioteken de är proffs på sociala medier
4, Involvera lärarna med en Teknik "mentor" i klassrummet
Det är viktigt att man ser begreppen Teknik, Pedagogik och ämne

Denna mentor kunde vara jag med estetisk och medial inriktning.
Synd Björklund att skolan går tillbaka till att vara som på Mormorstid 1920.

Vaniljpannkakorna gillades av min sexåring. Vad fick jag ut av "lunch" föreläsningen? En till En jag gillar begreppet och funktionaliteten det inbegriper. Kul att se IKT i skolan är mer i fas med verkligheten. Jag saknade diskussionen Håkan strävade efter den föll platt som en pannkaka.

På gång med POOL och PLUGG!

Hej alla glada ikt-bloggers,
Så nu är det äntligen dags. Jag kommer köra denna kurs över i stort sett hela sommaren. Mig hittar ni i min hammock, det blir en skön plugg hörna.Riktigt heta dagar finns jag i skuggan under tallarna vid Ystads Strandpromenad. För säkerhets skull har vi införskaffat en 1000 liters pool så svalkan finns nära till hands för mig och mina pojkar. Jag har bekantat mig med sidan och fräschat upp det personliga.Förra sommaren så hade jag en lista där jag strök de olika momenten i högerlisten när jag blev klar med dem. Det fungerade bäst för mig att sitta och jobba mellan 8-11 på förmiddagarna.Hur lägger ni upp era studier i sommar? Vilka strategier har ni? Carina